I samband med utställningen ges min bok Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst ut som nummer 9 i Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope.
http://goteborgskonstmuseum.se/det-universella-spraket/
Kärv spansk modernism, stringent konkretism, expressivt
Cobra-måleri och Lucio Fontanas snittade duk. Med den forskningsbaserade
utställningen Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst undersöks
efterkrigstidens abstrakta måleri med utgångspunkt i museets samling. Visuellt
slagkraftiga bilder bjuder in till ett fördjupat seende och en kritisk
reflektion kring vad som är nationellt och internationellt, kulturspecifikt och
universellt i konsten.
Under decennierna efter andra världskriget dominerade
abstraktionen det internationella konstlivet. Abstrakt var synonymt med modern,
men abstraktionen betraktades också som ett universellt språk som renodlat
konstens egentliga innehåll, som föreställdes bestå av färg- och
formrelationer. Även om olika stilar och konstsyn debatterades, rådde det
samsyn om att 1900-talets konst måste visa prov på abstraktion för att vara
relevant i sin tid.
I utställningen visas måleri, skulptur, teckningar och
grafik ur Göteborgs konstmuseum samling från åren 1945–1970. Utställningen
utgår från en forskningsstudie som publiceras i det nionde numret av museets
skriftserie Skiascope i samband med vernissagen. Där undersöks vilka
föreställningar som knöts till abstraktionen, liksom hur dess ställning i
konstlivet förändrades under perioden.
Verk av svenska abstrakta målare som Eddie Figge, Jörgen
Fogelqvist, Lennart Rodhe och Ulf Trotzig visas tillsammans med internationella
namn som Alexander Calder, Lucio Fontana, Roberto Matta, Louise Nevelson,
Antonio Saura, Antoni Tàpies och Mark Tobey. Visuellt slagkraftiga bilder
bjuder in betraktaren till ett fördjupat seende och en kritisk reflektion kring
vad som är nationellt och internationellt, kulturspecifikt och universellt i
konsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar