tisdag 22 maj 2018

Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst

Den 13 juni öppnar utställningen Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst på Göteborgs konstmuseum.

I samband med utställningen ges min bok Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst ut som nummer 9 i Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope.

http://goteborgskonstmuseum.se/det-universella-spraket/


Kärv spansk modernism, stringent konkretism, expressivt Cobra-måleri och Lucio Fontanas snittade duk. Med den forskningsbaserade utställningen Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst undersöks efterkrigstidens abstrakta måleri med utgångspunkt i museets samling. Visuellt slagkraftiga bilder bjuder in till ett fördjupat seende och en kritisk reflektion kring vad som är nationellt och internationellt, kulturspecifikt och universellt i konsten.

Under decennierna efter andra världskriget dominerade abstraktionen det internationella konstlivet. Abstrakt var synonymt med modern, men abstraktionen betraktades också som ett universellt språk som renodlat konstens egentliga innehåll, som föreställdes bestå av färg- och formrelationer. Även om olika stilar och konstsyn debatterades, rådde det samsyn om att 1900-talets konst måste visa prov på abstraktion för att vara relevant i sin tid.

I utställningen visas måleri, skulptur, teckningar och grafik ur Göteborgs konstmuseum samling från åren 1945–1970. Utställningen utgår från en forskningsstudie som publiceras i det nionde numret av museets skriftserie Skiascope i samband med vernissagen. Där undersöks vilka föreställningar som knöts till abstraktionen, liksom hur dess ställning i konstlivet förändrades under perioden.


Verk av svenska abstrakta målare som Eddie Figge, Jörgen Fogelqvist, Lennart Rodhe och Ulf Trotzig visas tillsammans med internationella namn som Alexander Calder, Lucio Fontana, Roberto Matta, Louise Nevelson, Antonio Saura, Antoni Tàpies och Mark Tobey. Visuellt slagkraftiga bilder bjuder in betraktaren till ett fördjupat seende och en kritisk reflektion kring vad som är nationellt och internationellt, kulturspecifikt och universellt i konsten.




lördag 31 mars 2018

Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst




NY BOK OM ABSTRAKT KONST

Den 13 juni utkommer min bok ”Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst” Skiascope 9). Boken är resultatet av en forskningsstudie där jag jämfört utställningshistoriken vid Göteborgs konstmuseum, Konsthallen Göteborg, Moderna Museet och Liljevalchs konsthall under perioden 1945-1970 med inriktning mot den abstrakt kons
tens plats i utställningsprogrammet. Studien inriktas särskilt mot vilka värden och föreställningar som knyts till den abstrakta konsten i katalogtexter. Boken ges ut i samband med en utställning på Göteborgs konstmuseum med verk ur samlingen, som jag är curator för tillsammans med intendent Per Dahlström.

Kärv spansk modernism, stringent konkretism, expressivt Cobra-måleri och Lucio Fontanas snittade duk. I en forskningsbaserad utställning undersöks den sena modernismen med utgångspunkt i museets sällan visade samling av abstrakt konst.

Under decennierna efter andra världskriget dominerade abstraktionen det internationella konstlivet. Abstrakt var synonymt med modern, men abstraktionen betraktades också som ett universellt språk som renodlat konstens egentliga innehåll, som föreställdes bestå av färg- och formrelationer. Även om olika stilar och konstsyn debatterades, rådde det samsyn om att 1900-talets konst måste visa prov på abstraktion för att vara relevant i sin tid.

I utställningen Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst visas måleri, skulptur, teckningar och grafik ur Göteborgs konstmuseum samling från åren 1945–1970. Utställningen utgår från en forskningsstudie som publiceras i det nionde numret av museets skriftserie Skiascope i samband med vernissagen. Där undersöks vilka föreställningar som knöts till abstraktionen, liksom hur dess ställning i konstlivet förändrades under perioden.

Verk av svenska abstrakta målare som Eddie Figge, Jörgen Fogelqvist, Lennart Rodhe och Ulf Trotzig visas tillsammans med internationella namn som Alexander Calder, Lucio Fontana, Roberto Matta, Louise Nevelson, Antonio Saura, Antoni Tàpies och Mark Tobey. Visuellt slagkraftiga bilder bjuder in betraktaren till ett fördjupat seende och en kritisk reflektion kring vad som är nationellt och internationellt, kulturspecifikt och universellt i konsten.

Läs om utställningen här