torsdag 5 november 2020

Erland Brand och Laris Strunke

Två betydande konstnärer har gått ur tiden: Erland Brand 98 och Laris Strunke 89. De visade vägar att förena det föreställande med det abstrakta, att utgå från det föreställande och konkreta, men abstrahera det till en fungerande, levande bild.

Erland Brand, som jag hade förmånen att intervjua för drygt tio år sedan, arbetade med rymden. Huvuden, klot, svävande i rymden. Han stiger upp från marken. Horisonten kröker sig. Planeter, stjärnor, klot, rymdfarkoster frammanas som drömsyner. Det egna ansiktet som liksom tycks falla sönder. Han hade ett eget formspråk. När jag frågade om hur han hittade det, svarade han att det infann sig naturligt och tidigt. Från början arbetade han med större oljemålningar. Under en period spelade grafiken en framträdande roll, därefter akvarellen och akvarellcollage, senare tuschteckningar. De sista åren visade han målningar och collage på masonitskivor, ofta med självporträtt som ett element i kompositionen. Jag minns utställningar på Konstakademien, Göteborgs Konsthall och Galleri Hammarén.

Laris Strunke utgick från landskapet, husgrunder, terräng och horisonter, fönster och rum. Dessa motiv tillät honom att måla ljuset. Från akvareller och tuschteckningar gick han upp i format, ibland enorma målningar. Han förenade den abstrakta expressionismen med en iakttagelsens konst. Han hade en stark känsla för färg, för färgens verkan i rummet. Den kunde vara intensiv eller bruten. Ofta spelade han ut det rena mot det dämpade. Han utvecklade sitt eget språk, en bildrytm som verkade i ytplanet och i bildrummet simultant. Jag minns en utställning på Konstakademien, en annan på Konstnärshuset. Där målade han live inför publik. Han visade upp palettknivar vars hantag byggts upp av färgrester till tjocka korvar. Han var en målare av den gamla skolan. Ändå kändes hans bilder alltid fräscha, direkta och nutida. De innehöll inget onödigt.

Brand och Strunke visade båda på måleriets möjligheter som ett personligt språk som hela tiden kan förnyas och transformeras i dialog med traditionen. De skapade bilder som berörde på ett direkt plan och tog plats i rummet med stark närvaro och intensitet.


onsdag 9 september 2020

Art nouveau. Från Larssons till Zappa



Art nouveau. Från Larssons till Zappa

Göteborgs konstmuseum

12 september–15 november 2020


Jag medverkar som katalogredaktör och assisterande curator i en utställning på Göteborgs konstmuseum:


Stiliserade slingrande växtmotiv, böljande dekorativa konturer och rappa pisksnärtslinjer är några av de stildrag vi förknippar med stilriktningen art nouveau. När konstnärer, formgivare och arkitekter kring sekelskiftet 1900 ville ge form åt en ny tidsålder, vände de sig till naturen för inspiration.

 

I Karin Larssons reformdräkter, Carl Larssons självporträtt i röd rock och Gustaf Fjæstads vävda vattenreflexer, liksom i många andra svenska konstnärers bilder, återfinns influenser från art nouveau. Detta är en aspekt som tidigare sällan betonats, då den svenska konsten från sekelskiftet främst betecknats med termen nationalromantik.

 

Utställningen visar hur svensk bildkonst påverkades av art nouveau, men drar också linjerna framåt i tiden, till 1960-talets undergroundaffischer och den samtida konsten.

Inflytandet från kontinenten begränsades inte till formspråket. På kontinenten uppstod alternativkulturer som var kritiska till konsumtionssamhället och prövade andra former för att organisera livet. Dessa rörelser blommade först upp i Centraleuropa på 1910-talet men fick en fortsättning i hippiekulturen i USA i slutet av sextiotalet. Även i Sverige formades konstnärskolonier, många flyttade till landet och drömde om att skapa miljöer där konst och formgivning integrerades, i samklang med den omgivande naturen.

 

Art nouveau. Från Larssons till Zappa spårar influenser från art nouveau i svensk konst kring sekelskiftet 1900 men sätter in stilriktningen i ett större sammanhang och visar också hur den använts och omtolkats fram till våra dagar. I utställningen samsas måleri, skulptur, textil, film, mode och affischer från sekelskiftet 1900 fram till idag av konstnärer som Alfons Mucha, John Bauer, Gustaf Fjæstad, Tyra Kleen, Karin och Carl Larsson, Anders Zorn, designgruppen Front och Fredrik Raddum.


Läs mer om utställningen här. Katalogen innehåller texter av Kristoffer Arvidsson, Sarah E. Blattner, Birte Bruchmüller, Per Dahlström och Anna Hyltze. Den kan beställas från museibutiken för 225 kr här.